Två- och fyrbenta vänner förgyller livet

Har idag haft en väninna på kaffe, det är nästan ett år sedan vi senast träffats, eller jo sprungit ihop i butiken och dylikt nåt slag, men inte hittat tid för kaffe. Men visst är det härligt med väninnor där man bara kan fortsätta där man typ slutade sist, och att i några timmar bara prata, skatta och dricka lite kaffe. Men vi måste nog skärpa oss så att det inte tar ett år till nästa gång.

Idag var jag med min boxerkompis på promenad, tog en dryg 6 kilometers länk i skogen. Oj vad skönt, motion och frisk luft i bästa sällskap. Jag är nog så glad att jag hittat henne, och tror att det är ömsesidigt, i alla fall är hon alltid lika glad då vi ska ut. Och tack vare henne kommer jag ut i ur och skur. Skulle nog inte ha rört på mig mycket under den här dystra vintern om det inte skulle ha varit för hunden. Skulle nog inte ha rört på mig i fint väder heller så mycket om det inte varit för boxern.

Hur det har gått

Det började ju bra med hela kostgrejen då jag tog magsjuka från tisdag till torsdag, satt på tisdag kväll hos min psykoterapeut då jag bara kunde konstatera magsjuka NU! Hoppade i bilen och hann, nåja, nästan hem innan jag var tvungen att stanna vid vägrenen och spy, nice! Magsjukan plöjde igen hela familjen  den här gången. Om man vill se det positiva med den, så har jag nu enbart 5kg att gå ner, 2kg for i ett huj medan jag var sjuk, och ännu har de inte kommit tillbaka. Men då kämpar jag på också med att inte äta för lite eller fel. Och att dricka tillräckligt, kanske den största utmaningen av alla för mig, är så usel att dricka vatten!

På söndagen var jag första gången till gymmet, idag var jag andra gången, roligt! Jag gillar gym i sig, men jag hatar att vara nybörjare. Det gäller i och för sig allt jag tar mig an. Men nu känns det som att jag kommit över den högsta tröskeln. Dessutom var det otroligt lugnt där, så jag och min väninna hann i lugn och ro bekanta oss med de olika maskinerna. Fredag nästa gång.

Mina stackars arma och obefintliga muskler sjunger någon form av halleluja varje gång jag rör på mig, men de får de lära sig leva med. Jag var till och med ut på en hundpromenad ikväll, 5km rask takt i ösregn och storm. Härlig vinter vi har, nå ingen risk att man sliter slut icebugsen.

Nu läggdags innan jag blir hungrig på nytt, imorgon lunch med maken. 

BoostCamp 2020

Undrens tid är ej förbi kan man väl säga, jag har en nyckel till ett gym.

Hittade i höstas på nätet att det skulle börja en nybörjargrupp på ett av stadens gym innehållande både kostråd och gym, en liten grupp som en PT skulle dra. Perfekt för mig. Jag påbörjade min livsstilsförändring i augusti 2015, gick bra ner ca 15kg helt på egen hand, simmade, promenerade, sprang lite. Sen blev jag sjukledig och kroppen satte sig på tvären, kom inte på nåt sätt vidare samt gick upp ca 5kg på nytt. Delvis nog mycket muskler i och med att jag rörde på mig mer än tidigare, men nog inte bara muskler.

Efter att jag tillfrisknat har jag kämpat på igen och under år 2019 inte gått ner i vikt, men klarat av att hålla ganska jämt samma vikt hela året. Så nu år 2020, tar jag ett gym till hjälp för att komma vidare, vill få bort de sista kilona, och ännu viktigare, vill få mera muskler och en starkare kropp.

Vi hade första träffen igår, en liten grupp där vi alla har ganska noll erfarenhet av gym, och alla upplever oss av olika orsaker ha behov av gym och kostrådgivning. Programmet räcker 8 veckor och det ska bli riktigt roligt. Från och med imorgon börjar kostprogrammet och nästa veckas söndag ska vi vara i gymmet för första gången.

Jag började min sockerfria vardag redan 2 januari, så den värsta abstinensen borde vara över. Nu gäller det bara att äta hälsosamt och tillräckligt ofta vilket är min största utmaning. Kan gladeligen skippa flera mål på dagen för att sedan på kvällen vräka i mig allt för stora mängder av det mesta.

Wish me luck! ( eller egentligen behöver jag bara min egna fan anamma så ska det nog gå som en dans)