Handboll

Trodde aldrig den här dagen skulle komma, eller tidigare hoppades jag väl mera att den här dagen aldrig skulle komma, att jag sitter i en kall bollhall med allt för många ungar och oljud omkring mig.  Däremot sade jag då Ella var riktigt baby och viftade på med höger hand, att det ser nog ut som en blivande handbollsspelare, och just därför sitter jag nu i den kalla bollhallen i Hangö. Ella har sin första handbollsturnering idag.  Det var em mycket pirrig och förväntansfull unge som steg upp i morse. Och i hennes första match någonsin gjorde hon sitt första mål. Lite stolt mamma här! Hon var även i målet och försvarade fint, klarade av att stoppa flera bollar. Nu en lite längre paus så vi tankar med pizzaslice för att orka med några matcher till.

Jag är ju van att gå på herrarnas matcher, lite mindre fart i dessa småttingar matcher, men roligt att se hur duktiga de är och hur otroligt okoncentrerade de kan vara. Men det kommer med tiden, nu blir de distraherade av det mesta kring planen, men om några år kunde det nog vandra in en rosa elefant i bollhallen utan att de reagerar utan bara fortsätter koncentrera sig på spelet.

Bara vi kommer hem så ska det bli lite lillajulsfirande, kanske tomtarna har varit på besök medan vi varit borta. Igår medan flickorna var i skolan dök en julkalender upp på väggen därhemma i form av små och lite störra påsar numrerade från 1-24, så nu ska vi se om påsarna får hållas ifred från nyfikna fingrar.

Glad lilla Jul till er alla!

I'm back!

Oj då, det var ett tag sedan. Jag har varit utan en bärbar dator och av någon anledning kommer jag mig inte för att skriva någon annanstans. Men igår fick jag en ny, och jag är så glad. Äntligen kan jag blogga igen, jee!!

Och var ska jag börja då? Mitt arbetskontrakt tog slut på en bäddavdelning och skulle nog ha fått en tjänst där, men valde att ta ett vikariat på en annan bäddavdelning, lite vidga vyerna och prova på nåt nytt. Så nu är jag ett år på den här avdelningen och sen ser jag vad jag gör efter det.

Jag går fortfarande i psykoterapi cirka 1 gång i veckan, det känns bra, har kommit långt på väg men har nog mycket att jobba med ännu.

Här hemma går väl allt sin stilla gång, gamla Daisy på 14,5 år är still going strong. Flickorna är lite äldre och jag fyllde 40 i slutet av sommaren, borde väl vara vuxen nu då liksom? Och som vuxen är det väl passligt att börja en ny hobby, så jag började poledance. En gång i veckan kämpar jag på med obefintliga muskler, får satsa till tusen på teknik, det blir brännskador, blåmärken och sjuka muskler, men helt galet roligt är det!